UTVANDRARNA 1.0 Nypremiär

Det ligger i den svenska ryggmärgen att hojta till av repliker som “horan gav mig löss” eller “det är inte bara mitt fel att vi är med barn Kal Oska” fritt ur minnet på dålig småländska. Och hur många millennials har inte fått trauman efter att deras föräldrar kört soundtracket till Kristina från Duvemåla på repeat under deras barndom? 

I höst går teatern utan reaktionärer loss på Sveriges nationalepos och bygger upp en more-is-more-fest för samtliga sinnen: där publiken enligt Turteaterns goda sed får njuta av kroppsvätskors flödande fontäner, får huckle-inspiration till FW25 och får bevittna scenbyten som är fler och snabbare än underklädesbyten à la 1800-tal.

Turteaterns Utvandrarna är ingen romantisk hjälteskildring om starka levnadsöden. Det är en skitig feberdröm om präster, horor, träskor och löss som korsar ett oändligt hav. Förhoppningsvis når vi resans mål till slut.