Sena Picasso

Den sena delen av Pablo Picassos konstnärskap utgörs av en närmast rastlös produktion av verk. Utställningen omfattar ett sjuttiotal målningar från åren 1963–1972 där han uppvisar en direkthet i måleriet som genljuder hos senare generationer av konstnärer.

Baserat på ett helt livs erfarenhet använder Picasso under 1960– och början av 1970-talet en bred och tillsynes nonchalant penselföring. Blandningen av allt från självporträtt, avbilder av modeller och rena fantasier visar på Picassos processorienterade arbetssätt och hans ambition att ständigt skapa uttryck som aldrig tidigare setts.

Verken från perioden har förbisetts i flera större retrospektiva utställningar efter konstnärens död 1973, men i ljuset av måleriets utveckling från 1980-talet och framåt har de omvärderats och hans sena verk uppfattas idag som banbrytande. Utställningen ger en unik möjlighet för publiken att lära känna denna del av Picassos konstnärskap.