Missa inte detta på Medicinhistoriska
Museet ligger i en byggnad från 1900-talet i Ulleråker, ett område som länge var hem för ett av Sveriges största psykiatriska sjukhus. Idag lever platsens historia vidare i ett museum med fokus på medicin och vård. Från märkliga redskap till banbrytande uppfinningar. Här kan du följa läkekonstens utveckling, där gamla huskurer möter modern vetenskap.
1. Smörjträ
På museet finns ett smörjträ som en gång tillhörde den kloka gumman Lisa i Finshult. Föremålet vittnar om en tid med en mer folklig syn på läkekonst, då gränsen mellan medicin och magi kunde vara luddig. Sjukdomen uppfattades i detta fall bero på övernaturliga orsaker och skulle därför fördrivas med rätt magiska redskap. Sjuka barn drogs genom trähålet i en ritual där sjukdomen tänktes lämna kroppen och istället överföras till träet. Smörjträt är till synes ett enkelt föremål, men rymmer en stark laddning av hopp och en tro på andra sätt att förstå och behandla det som gjorde ont.
2. Personlighetstestet MMPI
I bilden ovanför syns några exempel från det välkända personlighetstestet MMPI, som konstruerades i början av 1940-talet och introducerades i svensk tappning 1959. Testet, som levererades i en låda, bestod av hela 550 påståenden som patienten fick ta ställning till. Med hjälp av tre svarskort, “SANT”, “FALSKT” och “KAN INTE SÄGA”, skulle personligheten kartläggas. Metoden speglar en tid då psykologiska tester började få en allt större roll inom psykiatrin.
3. EKG-apparaten
Medicinhistoriska museets EKG-apparat från 1920 är en av tre enstaka bevarade i världen. Maskinen är ett tydligt exempel på hur omständlig tekniken en gång var i sjukvården. För att genomföra en undersökning krävdes fem personer som hjälpte till att hantera utrustningen. Patienten fick dessutom sitta med hand och fot i kärl med ledande vätska. Dagens EKG-maskiner har tämligen kommit långt från sina föregångare. Att de tillhörande kärlen fortfarande finns kvar på museets maskin gör apparaten särskilt unik.
4. Sergels professorporträtt.
I museets praktfulla samlingssal möts blicken av ett stiligt professorsporträtt. På duken syns Adolph Murray, verksam som professor i anatomi och kirurgi vid Uppsala universitet under 1700-talet, målad av Johan Tobias Sergel. Intill porträttet finns delar av Murrays egna instrumentsamling utställd.
5. Pestkulan
Pestkulan består av sex klyftformade delar, varav tre bär inskrifter som avslöjar dess doftinnehåll: kanel, mysk och rosmarin. När sjukdom ansågs spridas genom miasma, den dåliga luften, tog man till väldoftande medel för att skydda sig. Pestkulan bars nära kroppen som ett slags skydd mot det osynliga hotet. Föremålet kallas också pomander, från franskans pomme d’ambre, vilket betyder ambraäpple.
Pestkulan kallades också pomander, från franskans pomme d’ambre, vilket betyder ambraäpple.
6. Medlemskort till rymmarkassan.
Bilden visar medlemskort till den så kallade rymmarkassan. När patienter rymde från Upsala Hospital och Asyl var den ansvariga personalen skyldig att bekosta återförandet ur egen kassa. Kostnaderna kunde motsvara flera månadslöner för en skötare, vilket kunde vara förödande för den personliga ekonomin. Fackföreningen bildade därför en rymmarkassa som fungerade som en slags försäkring vid rymning.
7. Holmgrens sefirgarnsdockor.
Efter en svår järnvägsolycka i Lagerlunda 1875, med dödlig utgång, började fysiologen Frithiof Holmgren söka en förklaring. Han misstänkte att lokföraren inte kunnat skilja mellan röd och grön signal, något som var en avgörande del av arbetet. Holmgren utformade därför ett test med sefirgarnsdockor för att påvisa färgblindhet hos järnvägspersonal. Metoden kom att spridas till flera länder och bidrog till att minska antalet järnvägsolyckor världen över.
Visste du att ordet stetoskop kommer från grekiskans ord för bröstkorg, stethos och att betrakt, skopein?
8. Laẽnnecs orginalstetoskåp.
En riktig raritet på Medicinshistoriska museet är Renné Laẽnnecs orginalstetoskop. Han uppfann stetoskopet i början av 1800-talet, ett instrument som gjorde det möjligt att lyssna på kroppens inre ljud, som hjärta och lungor, utan att behöva lägga örat direkt mot patienten. Stetoskopet konstruerades i trä och fick sin beteckning efter grekiskans ord för bröstkorg, stethos och att betrakt, skopein.
9. Giftskåpet
Museiapotekets tjusiga giftskåp drar lätt till sig blicken, men det är mer än bara ett vackert skåp. Det har en gång stått på Apoteket Gripen i Stockholm och rymt några av de mest riskfyllda ämnen som hanterades där. I sådana skåp förvarades gifterna noggrant avskilda och under uppsikt. För att tydligt märka faran fick det år 1817 ett särskilt gifttecken: planeten Merkurius tecken, som också var den alkemistiska beteckningen för kvicksilver.
