Ansikte mot ansikte – möt människorna från skeppet Vasa

Ungefär 30 män, kvinnor och barn dog när Vasa sjönk. Vid utgrävningen hittades skelett från minst 11 av dessa. Några återfanns utanför skeppet men har tidsbestämts enligt Kol 14-metoden och var sannolikt också offer från Vasa. Inget av offren är identifierat.

Ansikte mot ansikte berättar om den osteologiska och arkeologiska forskningen men ger oss också möjlighet att i fantasin möta individerna från Vasa – genom sex ansiktsrekonstruktioner och i en film om framställningen av dem. I utställningen finns också en ljudkammare där du kan lyssna till fragment av citat från Vasas samtid, hämtade bland annat från rättegångsprotokoll.

I samband med forskning har de anonyma individer som skelettdelarna hör till fått namn i bokstavsordning. Enligt svensk bokstaveringspraxis har de sedan blivit Adam, Beata, Cesar etc.

Om Adam kan man påvisa att han var 35-40 år gammal, 165 cm lång och vid god hälsa men att han i sin ungdom hade fått ett slag i ansiktet. Han var ett av de första skeletten som bärgades av dykarna 1958.

Individen F, Filip, kan ha varit en man som dog på sin post. Han var cirka 30 år, 163 cm lång och hade ett tandgarnityr som bör ha gett honom ett speciellt leende. Han var nära en räddning vid katastrofen, upp för en kort stege till övre däck, men tycks ha valt att stanna kvar. Kanske dog han på sin post i styrhytten när han försökte vända skeppet så hon kunde räta upp sig igen.

Ylva identifierades från början som en pojke, men var i själva verket en flicka i 16-årsåldern med dålig hälsa. Hennes skelett visar ett flertal skador och att hon var kutryggig och undernärd.