Welmas blogg
Publicerat 28 November 2018 10:50

Cirkus Cirkörs Epifónima handlar om att göra sin röst hörd

Sju kvinnliga cirkusartister med ursprung från Grekland, Kanada, Palestina, Polen, Sverige och Schweiz tar plats på Dansens Hus scen. Ett alkonstverk får växa fram. Inspirationen kommer bland annat från Gudinnan Ishtar, Pockettidningen R och den amerikanska aktivisten Tarana Burke. Stockholmspremiär hålls på Dansens Hus den 30 november. Welma ringde upp regissören Tilde Björfors som svarade på några frågor. 

Text: Anna Lekberg Foto: Klara G



Hej Tilde! Epifónima, vad betyder de och vad betyder titeln för verket?

– Epifónima betyder utrop på grekiska och att höja sina röster och göra sig hörd är ett tema som vi arbetat med i förställningen.

Vad handlar föreställningen om?

– Föreställningen handlar om att utmana hierarkier, göra sin röst hörd och samtidigt hylla alla de som genom åren kämpat för jämställdhet. Att bygga något nytt för framtiden. Det är mindre än hundra år sedan kvinnor fick rösträtt i Sverige. I vår ensemble finns det de som fortfarande inte har rätt att rösta i sitt hemland. Tack vare århundraden av kamp har vi fått möjlighet att skapa den här föreställningen med ett i princip helkvinnligt kreatörsteam. Varje privilegium och möjlighet som jag har i dag är möjliga tack vare de som har gått före mej.



Vad får vi se på scenen?

– Besökarna får se en vacker, poetisk och engagerande föreställning med mycket hjärta. På scen möter de sju kvinnliga cirkusartister med bakgrund från Grekland, Kanada, Palestina, Polen, Sverige och Schweiz. Det blir akrobatiska nummer som blandas med dans och poesi. Det blir storslagna konster i luften, på marken, hängandes i håret, snurrandes i roue cyr, ståendes på händer och gemensamt som en stor grupp.

Vad har varit svårast i arbetet med föreställningen?

– Att inse att trots att vi är tjejer så har vi så mycket patriarkala strukturer i oss. Strukturerna är en del av oss oavsett kön. Första steget är att upptäcka och förstå det. Sen börjar det stora jobbet att förändra. Och det tar tid och är svårt. Men är befriande och kul när lager på lager lyckas rensas bort.

Vad har varit roligast?

– Att få backa och försöka stötta och lära känna ensemblens olikheter, strävanden, styrkor såväl som skörhet. Att det finns så mycket kraft i det cirkulära som kan upplevas som svaghet men som är en superstyrka sett i ett längre perspektiv. Och sist men inte minst att under förarbetet fått ta del av alla historiska kvinnor som gått före oss och banat väg för att vi är där vi är i dag. Tänk om vi fått läsa om dem på historielektionerna i skolan, hur skulle våra liv sett ut då?

Berätta om musiken! 

– Musiken i Epifónima är helt fantastisk! Den är komponerad av Rebekka Karijord, som tidigare gjort musiken till Cirkus Cirkörs föreställning Wear it like a crown. Rebekka har varit med oss under repetitionerna och bland annat spelat in ensemblens egna röster och använt dem i musiken. Det har verkligen varit en ynnest att få jobba med Rebekka igen.

Varför ska man se Epifónima?

– För att ge sig själv kraft och inspiration till att utmana sig själv och bryta invanda mönster. Ska vi skapa en bättre värld så behöver vi våga förändra och utmana oss själva. Sen så har recensenter bland annat sagt att den är 'storslagen' 'spännande', 'vacker' har 'sanslösa akrobatiska nummer' och är en av 'Cirkörs bästa' så det är ju också bra anledningar.
 
Läs mer här!