Skräddade berättelser – Drottningholms slottsteaters jubileumsutställning
Kostymer som berättar 100-årig teaterhistoria och personliga minnen från dem som burit dem. Det får man sig till livs på sommarens utställning ”Skräddade berättelser” på Drottningholms Slottsteater. Teaterns chef Anna Karinsdotter är stolt och glad över att erbjuda publiken denna kulturskatt där kostymerna spelar huvudrollen.
Hej Anna Karinsdotter, teaterchef på Drottningholms slottsteater! Berätta om er jubileumsutställning Skräddade berättelser!
Det är en fantastiskt fin utställning där idén tar sin utgångspunkt för hundra år sedan, då teatern väcktes ur sin drygt 100-åriga Törnrosasömn. Det var litteratur- och teatervetaren Agne Beijer som återupptäckte Drottningholms slottsteater av en slump när han letade efter en målning av Elias Martin. Då användes teatern som lagerlokal och förråd och hade inte varit i bruk sedan mordet på Gustav III. Men tack vare Agne Beijer fick teatern nytt liv och återinvigdes 1922. Nu firar vi detta 100-årsjubileum genom att visa upp ett urval av alla de dans- och operakostymer som burits av sångare, dansare och skådespelare genom åren. Vår curator Anna Kjellsdotter har intervjuat flera av dem som burit eller skapat dem, så kostymerna berättar sin egen historia i utställningen. Det är ett 40-tal kostymer som visas i teaterns olika rum. Vi visar den delvis på våra ordinarie visningar, men jag rekommenderar varmt att gå på vår temavisning på lördagar kl 13.00 då vår guiderna berättar om utställningen i mer detalj.
Händer det något mer i samband med jubileet?
Den 19/8 har vi en stor jubileumskväll som vi kallar Salle de machines efter en historisk teater i Paris som, precis som vår teater, kunde visa opera i magnifik scenografisk inramning och med fantastiska effekter i sitt maskineri. Då kommer vi att bjuda på ett festprogram för att hedra Agne Beijer och hans återupptäckt av teatern.
Du är själv relativt ny i din roll som teaterchef på Drottningholms slottsteater efter många år på Kungliga Operan, där du var ansvarig för Unga på Operan. Hur är det att komma till denna betydligt mindre teaterscen?
Jag har för alltid Kungliga Operan och Unga på Operan i mitt hjärta. Samtidigt är det fantastiskt att få komma till Drottningholms Slottsteater, helt underbart! Att få kliva in i en teater som ser likadan ut nu som då den byggdes på 1700-talet, där i princip ingenting har förändrats eller förstörts. Det är magiskt med en teater som talar till en och där man verkligen känner närvaron av alla som har varit här före oss.
Det är magiskt med en teater som talar till en och där man verkligen känner närvaron av alla som har varit här före oss.
Vad hade du för relation till Drottningholms Slottsteater innan du började här?
Jag var faktiskt guide här i min ungdom och hade visningar både på slottet och teatern. Och jag har alltid sagt att ska komma tillbaka en dag. Jag älskar den här miljön, som är världens mest underbara plats med en helt egen själ och där teatern ligger inbäddad i grönskan, som ett vackert smycke.
Vad har du för visioner för Drottningholms Slottsteater?
Att det ska vara en levande, vibrerande plats som är full av scenkonst. Och att vi ska ta hand om henne på det sätt hon förtjänar. Jag säger ”henne” för det är en vacker dam från 1700-talet som kräver mycket omtanke och omvårdnad. Konstnärligt vill jag göra verk som går hand i hand med teatern och som har sin utgångspunkt i teaterns förutsättningar. Jag vill lyfta fram det som är kärnan i teatern, inte göra något som går emot teatern.
Hur kommer publiken märka av din närvaro som ny chef här på teatern?
Det är långsamma processer i operavärlden så det märks nog mer gradvis än direkt. Ett exempel på hur långa processerna är i vår värld är vår huvudproduktion i sommar: Il Gustino av Vivaldi. Det är min företrädares val, men det är först nu vi spelar den. För övrigt ett måste att se – det är första gången en opera av Antonio Vivaldi presenteras i Sverige och titelrollen spelas av den ukrainske countertenorstjärnan Yuriy Mynenko.
- Text: Karin Cedronius
